Under de senaste åren har det allt kärvare ekonomiska klimatet i världen gjort att det är betydligt svårare att få tillgång till riskkapital att investera i nya golfbanor. Även om projekten kombineras med resortanläggningar och bostäder.
Under 2011 sjönk för första gången antalet golfare i Europa med 46 000 trots att antalet nya golfbanor steg med cirka 0.7 procent till 6740. De senaste 25 åren har golfmarknaden ökat, men de senaste åren syns en tydlig nedgång. Från början av 1980-talet har totala antalet banor dock fördubblats.
Den stora golfnationen USA känner också av de tuffare tiderna och antalet golfrunder under 2011 fram till november sjönk med 2.3 procent. I USA har man också märkt av en förändring av det naturliga klimatet. Under 2011 påverkade moder natur antalet öppna speldagar negativt med 1.7 procent.
Enligt branschens golfanalytiker på olika marknader inom segmentet golf och resort skönjes en ljusning att bättre tider står på lut.
Det har sagts att man ska investera när det är lågkonjunktur. Vad kan man då göra som beslutsfattare på en golfklubb om man vågar lita på dessa profetior. Jag vet att många klubbar runt om i Sverige inte har någon verksamhetsplan för sin verksamhet. En viktig del i en verksamhetsplan borde vara att ta fram en Banutvecklingsplan för hela golfbanan. Denna plan skall ge klara och raka besked, såväl text som ritningsmässigt, över vad som förväntas ske med banan i ett framtida perspektiv. Detta oavsett om klubbstyrelser, klubbdirektörer eller Course manager byts ut inom projektets livslängd.
En god idé till att börja med är kontakta en golfbanearkitekt som analyserar det aktuella läget. Genom att träffas och diskutera förutsättningarna blir det enklare att konkretisera projektet. Det finns tyvärr alltför ofta många motstridiga åsikter inom en klubb. Det är viktigt att ta fasta på de bra idéerna. Då kan arkitekten som extern bedömare ge sina synpunkter på de olika förslag, som klubbens medlemmar för fram. Alla förslag är inte genomförbara även om de är bra. Det gäller att bedöma de ekonomiska möjligheterna och att göra en realistisk tidsplan. Det finns många externa faktorer som kan påverka projektet, byggtid, väder och markförhållanden, etc.
Kungl. Drottningholms Golfklubb kan utgöra ett exempel på hur en banutvecklingsplan har fungerat. Projektet började för cirka tio år sedan och de konkreta markförbättringsarbetena påbörjades oktober 2010. Banan återinvigs nu i juni 2012. Vad jag vill ha sagt med detta är att allting inte sker över en natt. Det är många pusselbitar som måste passa in oavsett projektets storlek.
Jag arbetar för närvarande med ett antal Banutvecklingsplaner runt om i Sverige. Varje projekt är unikt. Banans placering i landskapet skiljer sig från klubb till klubb likaså klubbarnas ekonomiska situation och vad de vill förbättra på banan. Det finns inga fastlagda mallar att arbeta ut med. Det är kompetensen och kreativiteten inom projektgruppen bestående av klubbmedlemmar och arkitekten som är styrkan och drivkraften.
Vintrie den 17 februari
Johan Benestam
Master of Science in Golf Course Architecture
